Ann-Katrin Svensson föreläste denna förmiddag (2014-01-23) på högskolan i Borås om språk och om dess utveckling. Enligt mig tror jag att vi ibland glömmer hur viktigt det är att utveckla barns språk och att vi ofta tänker att det kommer naturligt. Ann-Katrin förmedlade att man i barngruppen med enkla medel kan träna barns språkutveckling. Ett sätt är att skriva upp alla barnens namn med små bokstäver och sedan diskutera med barnen vilka skillnader och likheter det finns mellan namnen, till exemepel att vissa namn är långa medan andra är korta. Man kan också be barnen att hitta vilka namn som har en viss bokstav i sig. Vilka aktiviteter man väljer kan beror på hur gamla barnen är samt hur vana de är med bokstäver. Under föreläsningen påpekade Ann-Katrin att det är viktigt att vara lyhörd inför barngruppen och se hur stort deras intresse är. Man ska inte tvinga något barn att vara med eller lägga ribban för högt. Självklart ska barnen utmanas men det ska inte vara för svårt. Om man tvingar barnen att delta kommer de att få en dålig erfarenhet, vilket kan resultera i att de senare inte tycker om att arbeta med bokstäver. När man undersöker bokstäver i barngruppen är det viktigt att man ljudar bokstäverna och inte bara säger vad de heter.

Efter denna föreläsning har jag fått en ny förståelse för bokstäver. När jag har varit ute på min verksamhetsförlagda utbildning har jag nästan bara sett att pedagogerna använder stora bokstäver när de ska skriva något till exempel barnens namn. Ann-Katrin förmedlade under föreläsningen att det kan vara lättare för barn att uppfatta ordbilden om man använder små bokstäver. Detta eftersom att det då bildar en ordbild som varierar i höjd och djup. Om man använder stora bostäver bildar detta ofta en kvadratisk ordbild, vilket gör att alla ord kan uppfattas som väldigt lika. För att förtydliga kan ni se bilden nedanför:

                                                      

 

När barnen ska lära sig att skriva kan det däremot vara lättare att använda sig av stora bokstäver eftersom det är mindre komplicerat att skriva. Något annat som jag har fått en bredare förståelse för är läsning. Till exempel att man inte ska läsa för barnen utan läsa med barnen. Det är också bra att disktutera bokens innehåll, ställa frågor om vad som händer i boken och fråga vad barnen tycker, eftersom det är betydelsefullt för att barnen ska utveckla sin språkliga förmåga. Det finns flera olika faktorer som påverkar att barn får en lyckad läsinlärning. Några av dessa är att ha ett stort ordförråd, ha en förmåga att berätta och återberätta samt ha kunskap om olika bokstäver.

Efter denna föreläsning känns det som att jag har fått en större förståelse för hur viktigt det är att man redan i förskolan börjar intressera barnen för bokstäver och skrift. Det är gynnsamt att aktivt arbeta med språk i förskolan. Detta för att barnen ska utveckla en bra språkförmåga och på så sätt kunna hänga med i skolan. Genom att ha en god språkförmåga när man börjar skolan blir det lättare att hänga med i de olika ämnena, eftersom att vi använder språket i samtliga ämnen.