Efter att varit tillbaka i skolan i några veckor kändes det riktigt skönt att få komma tillbaka till förskolan(12/5-14 & 20/5-14). Det var en underbar känsla att få komma in genom dörren i hallen och bli mött av ett gäng kramar. Under mina två sista fältdagar skulle jag  titta på om barnen arbetade vidare på mitt material eller om de pratade om det. Vid samtal med min handledare kom det fram att barnen tillsammans med pedagogerna inte hade arbetat vidare med fiskar, antal eller färger. Samtidigt framförde hon att en bidragande faktor till att arbetet inte hade utvidgats var att jag hade lämnat förskolan (eftersom det var jag som drev arbetet framåt under vfu:n) och att jag även hade tagit med mig mitt material.

 

När jag tog fram ”Fru haj” under fältdagarna kände barnen genast igen henne och barnen började prata om fiskar och om hur de lever. Ett av barnen frågade hur stor en haj kunde bli och ett annat barn svarade: "lika stor som min farfar tror jag", medan ett annat barn sa att den kunde bli lika stor som hela förskolan. Här kände jag att det var en utmärkt diskussion att arbeta vidare med. Tillsammans med barnen sökte vi reda på mer kunskap om hajar, både vart de lever, om de har familj samt vad de äter och hur stora de kan bli. Vi fick reda på att en haj kan bli sju meter. För att synliggöra hur långt sju meter är tejpade vi upp en streck på golvet. Barnen diskuterade mycket kring hajens storlek och de prövade även hur många barn som kunde få plats på strecket efter varandra. Thisner beskriver i sin bok: Matte på burk att man med fördel kan mäta saker med olika enheter. Man kan både använda sig av fötter men man kan också använda pinnar eller kroppen. Genom att variera mätenhet kan barnen bland annat diskutera om att det behövs färre kroppar än vad det behövs fötter på samma sträcka.

 

En annan del av barngruppen gjorde egna fiskar under fältdagarna. I ateljén fick de fritt skapa egna fiskar på det vis som själva de ville. De flesta barn valde att använda en toarulle som grund och därefter fick fiskarna olika personligheter. Jag upptäckte under skapandets gång att barn gärna får inspiration ifrån varandras idéer. Detta ser jag som något positivt. För även om de flesta barn använde toarullar till grund, blev slutresultaten helt olika varandra. Under samtliga aktiviteter använde barnen och jag som pedagog mycket språk och flera olika matematiska begrepp som både beskrev avstånd, bredd, höjd, storlek, lägesord, rumsuppfattning, antal och ordningstal. Thisner poängterar också att det är betydelsefullt att använda matematiska ord med barnen. Språk och matematik hänger ihop och genom att använda matematiska ord möter barnen matematik på ett enkelt och lustfyllt sätt.